DiskrimineringJuridisk rådgivning

Bristande tillgänglighet

Det finns sex former av diskriminering. En av dessa är bristande tillgänglighet. I ett tillgängligt samhälle kan människor delta på likvärdiga villkor oavsett funktionsförmåga. Det handlar till exempel om att kunna utbilda sig, arbeta, resa och uträtta olika ärenden. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet syftar till att bidra till ett tillgängligt samhälle.

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund
 Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Skäliga tillgänglighetsåtgärder
Den som är ansvarig för en verksamhet, till exempel en arbetsplats, en skola eller en butik är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten, hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är samt andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Åtgärder för tillgänglighet kan handla om stöd eller personlig service, information och kommunikation, samt den fysiska miljön. En person med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bl.a. restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Det handlar först och främst om att personen ska kunna få del av den aktuella verksamheten. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang och att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.

Nedan redogörs för några diskrimineringsfall p.g.a. bristande tillgänglighet som Diskrimineringsombudsmannen (DO) drivit i domstolar.

Diskriminering i samband med funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet
En man som använde rullstol hade vid upprepade tillfällen nekats att åka ett bussbolags linjebuss, trots att hans rullstol uppfyllde bussbolagets krav på mått och vikt. I samtliga fall hade busschaufförerna saknat nödvändig kunskap för att mannen hade kunnat använda busstjänsten på samma sätt som andra passagerare utan hans funktionsnedsättning. Busschaufförerna hade inte öppnat dörrarna, inte fällt ut ramperna, inte känt till om hiss funnits istället för ramp, inte haft kunskap om vanliga typer av rullstolar. Bussbolaget hade enligt DO underlåtit att vidta skäliga tillgänglighetsåtgärder för att försätta mannen i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Det innebär diskriminering i form av bristande tillgänglighet menade DO som stämde bussbolaget (11 april 2019).

Diskriminering i samband med funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet
Skolledningen på en förskola i Malmö hade, trots att en utredning visade på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism kunde gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen hade i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar som hade medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation. DO menade att förskolans agerande innebar dels direkt diskriminering då eleven hade missgynnats av skäl som hade samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet. DO lämnade in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkade att förskolan skulle betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera. DO yrkade även att förskolan skulle betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera (pågående ärende).

Om du upplever att du har blivit diskriminerad kan du anlita oss för att göra en juridisk bedömning av ditt fall. Vi kan också anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Vi utreder misstänkta överträdelser av bestämmelser i diskrimineringslagen och vi hjälper gärna dig att driva ditt ärenden vidare till process i domstol.