DiskrimineringJuridisk rådgivningMänskliga rättigheter

Diskrimineringslagen i praktiken

Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja människors lika rättigheter och möjligheter. Diskriminering betyder att någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. För att orättvis behandling ska vara diskriminering enligt diskrimineringslagen måste det ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering är förbjuden inom en rad olika samhällsområden, t.ex. arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, handel med varor och tjänster samt bostäder. Inom arbetslivet och utbildningsområdet ställer lagen också krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta kontinuerligt för att främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskrimineringslagen skyddar människor, inte företag eller organisationer. En chef får inte diskriminera sina anställda. Skolan får inte diskriminera elever. Den som jobbar i en affär får inte diskriminera kunder. Den som är chef ansvarar för att de anställda inte diskriminerar någon.

Lagen gäller inte överallt. Diskrimineringslagen kan inte hjälpa till om det är släktingar eller grannar som är elaka mot varandra. Sådana privata relationer ingår inte i lagen. Om en händelse ska räknas som diskriminering beror på vad som hände. Här följer några exempel på vad som kan räknas som diskriminering:

  • En chef vill inte intervjua en arbetssökande, för att personen har ett utländskt namn.
  • En restaurang släpper inte in en gäst med CP-skada.
  • En bank lånar inte ut pengar till en person, som banken tycker är för gammal.
  • En man och en kvinna har samma arbetsuppgifter, men får olika lön.
  • En chef smeker en anställd fast personen inte vill den.
  • En lärare retar en elev, för att hon bär slöja.
  • En fabrik kräver att alla som jobbar där måste vara längre än 165 cm.
  • En chef avbryter en provanställning, när den anställda berättar att hon är gravid.
  • Personalen på en restaurang vägrar läsa upp menyn för en gäst, som inte ser vad det står.

Nedan följer några exempel på diskrimineringsfall som Diskrimineringsombudsmannen (DO) har drivit i domstolen.

Åldersdiskriminering
En 52-årig man sökte flera utlysta tjänster som asylhandläggare på Migrationsverket. Mannen uppfyllde kvalifikationerna men trots det blev varken han eller någon annan sökande som var äldre än 36 år kallad till intervju. Mannen valde att göra en anmälan till DO som kom fram till att han blivit diskriminerad på orsaker som har samband med ålder. Migrationsverket medgav att mannen hade utsatts för diskriminering och parterna ingick en förlikning. Förlikningen innebar att Migrationsverket betalade en ersättning på 75 000 kr till mannen.

Diskriminering p.g.a. funktionsnedsättning
En kvinna sökte ett deltidsarbete hos Manpower Student. När hon berättade att hon var sjukskriven till 50 procent och därför endast kunde arbeta halvtid meddelade bolaget att hon inte kunde få den aktuella tjänsten. Orsaken var att bolaget krävde att hon skulle ha en annan anställning på deltid. Kvinnan arbetade deltid för att hon på grund av sin kroniska sjukdom endast hade 50 procents funktionsförmåga. Bolaget bekräftade att de mot bakgrund av gällande kollektivavtal tillämpade urvalskriterier som bland annat uteslöt personer som på grund av funktionsnedsättning inte kunde ha något annat arbete. DO menade att bemanningsbolagets urvalskriterier stred mot diskrimineringslagen och riskerade att leda till att utesluta ett stort antal personer med nedsatt arbetsförmåga från att söka just den typ av arbeten som de kunde utföra. DO stämde därför bolaget i Arbetsdomstolen och domstolen fann att bolaget utsatte kvinnan för indirekt diskriminering. Enligt domstolen blev Manpower Student AB förpliktad att betala kvinnan diskrimineringsersättning med sammanlagt 110 000 kr (20 juni 2018).

Diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet
Butikspersonalen i en leksaksaffär följde efter en barnfamilj inne och hotade med att ringa Securitas. Familjen menade att bemötandet hade samband med deras etniska tillhörighet. DO:s bedömning var att personalens behandling innebar att näringsidkaren missgynnade familjen, och att det fanns ett samband med familjens romska etniska tillhörighet. Linköpings tingsrätt slog fast att det var diskriminering som hade samband med etnisk tillhörighet (5 mars 2019).

Diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet och religion
En man praktiserade hos en kommun. Efter en kort tid började en kollega utsätta honom för trakasserier som hade samband med hans religion. Mannen tog flera gånger upp problemet, dels med sin kontaktperson på Arbetsförmedlingen, dels med sin närmaste chef. Ändå fortsatte de verbala kränkningarna. Efter ett tag valde mannen att lämna praktikplatsen. DO gjorde en utredning och ansåg att det var fråga om trakasserier som hade samband med mannens etniska tillhörighet och religion. DO ansåg också att kommunen borde ha gjort mer för att förhindra fortsatta trakasserier och att kommunen därmed har brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet. Kommunen medgav att de hade brustit i ansvar i samband med att mannen blev trakasserad av en arbetskamrat. Enligt en överenskommelse fick kommunen betala 40 000 kronor i ersättning till mannen (29 december 2016).

Könsdiskriminering
En kvinna blev erbjuden anställning i en ideell organisation. När de fick veta att hon var gravid drog de tillbaka ett erbjudande. DO menade att kvinnan blivit missgynnad. Missgynnande hade en klar koppling till graviditet, och det var därför fråga om könsdiskriminering. DO lämnade därför in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen (17 maj 2019).

Könsdiskriminering
Ett taxibolag anställde en kvinna i november 2017 och i början av december meddelade kvinnan via sms att hon var gravid med tvillingar. Bolagets ägare skickade då flera sms till kvinnan och skrev att hon kunde glömma anställningen och att hon skulle riva anställningsavtalet. Kvinnan fick besked fem dagar senare om att hon sagts upp. DO menade att såväl konversationen via sms som den korta tid som passerade mellan kvinnans besked och uppsägningsbeskedet talade för att det verkliga skälet till att taxibolaget sade upp kvinnan var graviditeten och den kommande föräldraledigheten. DO har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen (AD) och yrkade på att taxibolaget skulle betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan. Taxibolaget medgav diskriminering. I och med bolagets medgivande dömde AD bolaget att betala det ersättningsbelopp som DO begärt för kvinnans räkning (19 december 2018).

Om du upplever att du har blivit diskriminerad kan du anlita oss för att göra en juridisk bedömning av ditt fall. Vi kan också anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Vi utreder misstänkta överträdelser av bestämmelser i diskrimineringslagen och vi hjälper gärna dig att driva ditt ärenden vidare till process i domstol.