EuropadomstolenEuropakonventionenJuridisk rådgivningMänskliga rättigheter

När dina mänskliga rättigheter kränks

De mänskliga rättigheterna är ömsesidigt samverkande och odelbara. Det betyder att de olika rättigheterna utgör delar av samma helhet på ett sådant sätt att ingen enskild rättighet kan anses vara viktigare än någon annan. De mänskliga rättigheterna är också universella – de gäller för alla människor, utan åtskillnad, över hela världen, oavsett land, kultur eller specifik situation.

De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten, dvs. den internationella rätten. De reglerar i grunden förhållandet mellan staten och individen. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten. Rättigheterna finns nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser. 

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. Regeringen har även ett ansvar att göra information om de mänskliga rättigheterna tillgänglig för allmänheten. Regeringen efterlever sitt ansvar i första hand genom att föreslå lagstiftning till riksdagen och utfärda instruktioner till sina myndigheter. Det är regeringen som sköter rapporteringen till internationella organ om Sveriges efterlevnad av sina åtaganden om mänskliga rättigheter.

Om du anser att dina mänskliga rättigheter kränkts finns det olika instanser du kan vända dig till, beroende på vad som inträffat.

Begär omprövning
Om du anser dig ha fått dina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan du begära att myndigheten ska ompröva beslutet.

Begär domstolsprövning
I de flesta fall kan du få ditt ärende prövat i domstol, på ett eller annat sätt.
• Myndighetsbeslut kan i regel överklagas.
• Brottsliga gärningar kan tas till domstol av åklagare. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal, har du i vissa fall möjlighet att göra det själv.
• Ytterst kan du väcka en skadeståndstalan mot staten.

Begär granskning av ett svenskt granskningsorgan
Om det är en myndighet som du menar kränkt dina mänskliga rättigheter, kan du anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK). Om det du utsatts för är en fråga om diskriminering, kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om kränkningen rör Barnkonventionen, kan du vända dig till Barnombudsmannen. Barnombudsmannen kan dock inte granska eller företräda dig i ett enskilt ärende. Om kränkningen har koppling till din skolgång, kan du vända dig till Barn- och elevombudet, som har möjlighet att granska det som inträffat.

Det finns också en rad andra statliga och icke-statliga granskningsinstanser som tar emot klagomål från enskilda, bland annat Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Pressombudsmannen, Finansinspektionen och Advokatsamfundet.

Begär skadestånd av staten
Du kan vända dig till Justitiekanslern med en begäran om skadestånd.

Klaga till Europadomstolen
Om du försökt få rättelse inom Sverige genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut, kan du gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. Klagomålet måste avse en kränkning som drabbat dig personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Klagomålet kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot Sverige som stat. Klagomålet måste avse en fråga som staten kan hållas ansvarig för.

Klaga till en av FN:s konventionskommittéer
Vissa FN-konventioner har kommittéer som tar emot klagomål från enskilda. Detta gäller bland annat konventionerna som behandlar medborgerliga och politiska rättigheter; kvinnors rättigheter; diskriminering av personer på grund av etnisk tillhörighet samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kontakta oss om du behöver juridiskt biträde när dina mänskliga rättigheter har kränkts av svenska myndigheter eller staten. Det gäller både civilmål och brottmål.