BrottmålRättegång

Rättegång i brottmål

Om åklagaren väcker åtal prövas åtalet vid ett sammanträde i domstol. Det kallas för rättegång eller huvudförhandling. Vid en huvudförhandling i ett brottmål beslutar domstolen om den som är misstänkt och åtalad för ett brott (den tilltalade) är skyldig, samt vilket straff (påföljd) som ska dömas ut. De som dömer i ett brottmål i tingsrätten är en juristdomare och tre nämndemän. Om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter kan ibland en ensam juristdomare döma i målet.

Rättegångar är för det mesta offentliga och det betyder att vem som helst får sitta med som åhörare. Om rättegången tar upp mycket känsliga saker, till exempel sexualbrott, kan domstolen bestämma att bara vissa personer får stanna i rättssalen. Det kallas för att rättegången hålls bakom stängda dörrar. Rättegångsförhandlingar i sexualmål eller där minderåriga är parter äger ofta rum bakom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande.

Närvarokontroll
Rättens ordförande, som är juristdomare, tar reda på om alla har kommit och om det finns något hinder mot att hålla förhandlingen. Om någon saknas kan det få till följd att förhandlingen måste ställas in. Alla kallas då till en ny förhandling som hålls vid ett senare tillfälle.

Åklagarens yrkande
Ordföranden lämnar ordet till åklagaren, som begär att tingsrätten ska döma den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet, för det eller de brott som åklagaren anser att han eller hon är skyldig till. Om målsäganden, alltså den som påstås ha blivit utsatt för brottet, begär skadestånd av den tilltalade görs detta efter åklagarens yrkande. Om det behövs kan åklagaren hjälpa till med det.

Ordföranden frågar den tilltalade om han eller hon erkänner eller förnekar brottet. Den tilltalade får också frågan om han eller hon går med på att betala skadestånd, om det har begärts. Den tilltalade har oftast en försvarsadvokat vid sin sida, som hjälper honom eller henne under rättegången.

Sakframställning
Åklagaren redogör för vad han eller hon påstår har inträffat. Detta kallas för sakframställning. Den tilltalade lämnar därefter sin berättelse om vad som skett och får svara på frågor. Samtidigt brukar parterna gå igenom skriftliga bevis, till exempel läkarintyg.

Förhör med målsäganden
Sedan förhörs målsäganden. Båda parterna och domarna kan ställa frågor. Ibland har målsäganden ett målsägandebiträde till hjälp. Vid vissa allvarligare brott, som till exempel misshandel, sexualbrott och fridskränkning, kan tingsrätten utse ett målsägandebiträde som hjälper brottsoffret inför rättegången genom att medverka vid förhör, samt under rättegången genom att bland annat hjälpa till med yrkanden om skadestånd.

Förhör med vittnen
Vittnena kallas in ett i taget och förhörs. Den som vittnar ska först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter. Den som medvetet talar osanning under ed, eller låter bli att berätta det han eller hon vet, kan dömas till fängelse för brottet mened. Vittnen får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.Alla förhör i tingsrätten spelas in på video (med ljud och bild). Syftet är bland annat att ge hovrätten ett bättre underlag än tidigare i mål som överklagas. 

Den tilltalades personliga förhållanden
Den tilltalades personliga förhållanden behandlas. Rättens ordförande redogör för de handlingar som finns, till exempel utdrag från belastningsregistret (där framgår om den tilltalade tidigare dömts för brott och i så fall vilka brott han eller hon dömts för) och yttrande från frivården. Den tilltalade får också berätta om sina förhållanden. Domaren ställer frågor om hans eller hennes ekonomi. Det har nämligen betydelse för hur stora eventuella böter blir och för hur mycket den tilltalade eventuellt ska betala av kostnaderna för försvarsadvokaten.

Slutanföranden
När alla förhör är klara sammanfattar åklagare och försvarsadvokat vad som sagts under rättegången och redovisar argument för och emot den tilltalades skuld. Detta kallas för pläderingar. Åklagaren och försvarsadvokaten talar till exempel om vad de anser vara bevisat och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör få. 

Tingsrättens dom
Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Domstolen bestämmer om den åtalade ska anses skyldig och vilken påföljd (straff) som då ska utdömas. Efter överläggningen berättar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan meddelas först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som detta kommer att ske. Domstolen skickar alltid domen till parterna.

Rättegångskostnader
Den som blir dömd för ett brott kan bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna för sin offentliga försvarare och för målsägandebiträdet. I samband med domen beslutar domstolen hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som uppstått och vilka förutsättningar den dömde har att kunna betala.

Kostnader för att komma till rättegången
Som målsägande eller vittne har man rätt att få ersättning för de kostnader man har haft för att kunna vara med på rättegången. Efter rättegången kan man begära ersättning i domstolens reception. Man kan få ersättning för sina resor och om man har förlorat arbetsinkomst kan man få ersättning upp till 700 kr.

Ersättning till parter och vittnen
Vittnen och andra som kallats på begäran av den tilltalade ska ersättas av denne medan övriga får ersättning av staten. Offentliga försvarare får ersättning av staten för sitt arbete. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka vad staten betalat till bland annat offentliga försvarare. Tilltalade som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader.

Brottsofferfonden
Den som dömts för ett brott som kan ge fängelse ska betala en avgift till Brottsofferfonden. Avgiften är 800 kronor. Pengarna går till verksamhet och projekt som är till nytta för brottsoffer.

Personer som kan vara med vid tingsrättens förhandling i ett brottmål:
• Målsägande – den som påstås har utsatts för brottet
• Målsägandebiträde – en advokat eller jurist som ger stöd och hjälp till målsäganden och tar tillvara hans eller hennes intressen
• Åklagaren – som jobbar på uppdrag av staten. Hans eller hennes uppgift är att leda förundersökning, att besluta om åtal ska väckas och att föra talan i domstol.
• Den tilltalade – den som är åtalad för brottet
• Försvarsadvokat – den som hjälper den tilltalade under rättegången. Om försvarsadvokaten är förordnad av domstolen är han eller hon en offentlig försvarare. Om den tilltalade vill kan han eller hon i stället anlita en privat försvarare.