EuropadomstolenEuropakonventionenMänskliga rättigheterSkadestånd

Skadestånd och Europakonventionen

Artikel 13 i Europakonventionen anger att var och en vars i konventionen angivna fri- och rättigheter har åsidosatts ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Enligt Europakonventionen är Sverige skyldigt att tillhandahålla nationella effektiva rättsmedel för att enskilda ska kunna få sina påståenden om konventionsöverträdelser prövade.

Rätten till effektiva rättsmedel på nationell nivå är av betydelse för såväl enskilda som Sverige. Den som har fått sina rättigheter åsidosatta ska så snabbt som möjligt få upprättelse genom att det allmänna tar ansvar för det inträffade. För den enskilde är det lättare, snabbare och mindre kostsamt att få rättelse inför det egna landets myndigheter än att väcka talan vid Europadomstolen.

I mål om långsam handläggning kan ett effektivt rättsmedel utgöras dels av rättsmedel avsedda att förebygga en påstådd överträdelse av konventionens rättigheter eller att se till att en pågående överträdelse inte fortsätter, dels av rättsmedel som kan ge fullgod eller adekvat kompensation. I t.ex. förvaltningslagen och rättegångsbalken finns ett antal regler som är avsedda att tillförsäkra en effektiv och rättssäker handläggning av mål och ärenden hos förvaltningsmyndigheter och i domstol.

En enskild kan dock av olika anledningar vara missnöjd med en myndighets beslut eller en domstols dom. Han eller hon kan t.ex. anse att en förvaltningsmyndighet eller en domstol har fattat ett felaktigt beslut eller att handläggningen har brustit på ett sätt som strider mot Europakonventionen. Många gånger kan den enskilde komma till rätta med sådana brister genom att överklaga och i högre instans föra fram de omständigheter som utgör en överträdelse av konventionen.

En särskild typ av rättsmedel är möjligheten till ekonomisk kompensation. Förutom i skadeståndslagen finns det i speciallagstiftning flera exempel på ersättningsmöjligheter som kan utgöra effektiva rättsmedel vid överträdelser av Europakonventionens rättigheter. Ett sådant exempel är möjligheten till ersättning enligt frihetsberövandelagen, diskrimineringslagen och skollagen. Vid vissa överträdelser av rätten till respekt för privatliv kan skadestånd komma i fråga enligt personuppgiftsregleringen eller kameraövervakningslagen. 

Om en överträdelse har skett ska den enskilde få gottgörelse. Saknas andra möjligheter för att komma till rätta med en överträdelse, kan ett rättsmedel vara att föra talan om skadestånd mot staten eller en kommun för att få överträdelsen prövad. I Sverige finns ett i praxis etablerat effektivt rättsmedel i form av en rätt till skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen. Det krävs inte att den enskilde väcker talan vid domstol för att ett sådant skadestånd ska komma i fråga utan en skadelidande kan få ett sådant skadeståndskrav prövat inom ramen för statens frivilliga skadereglering som sker hos Justitiekanslern (JK). I ett formlöst och kostnadsfritt förfarande kan den enskilde vända sig direkt till JK och få ett besked i frågan om huruvida staten är skadeståndsskyldig. Även om den skadelidande inte beviljas ersättning har hen kvar möjligheten att vända sig till domstol för att få saken prövad. 

För att tydliggöra rättsläget och därigenom stärka rättighetsskyddet i Sverige har regeringen i september 2017 överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till bestämmelser om stat- och kommuns skadeståndsrättsliga ansvar vid överträdelser av Europakonventionen. I propositionen föreslår regeringen att det i skadeståndslagen införs en möjlighet till skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen. Genom att införa en lagregel understryker lagstiftaren betydelsen av den grundläggande rättighet som artikel 13 i Europakonventionen ger uttryck för.

Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2018.